10 anledningar att sluta bestraffa hunden

Oavsett alla negativa effekter en hund har dragit på sig efter bestraffningar är det aldrig försent att lära om. Kontakta närmaste H-märkta instruktör eller hundpsykolog så hjälper de dig på rätt bana. Att våga göra om och göra rätt är något av det modigaste man kan göra.

Text: Emma Almquist. Foto: CC Pixabay

Det finns bättre sätt

Först och främst kan vi solklart konstatera att det nästan alltid är helt onödigt att använda obehag i djurträning. Sedan länge har både forskning och praktisk erfarenhet visat samma sak. Det absolut mest effektiva sättet att träna djur är att använda sig av belöningar för att öka de beteenden vi vill se mer av. När dessa alternativ finns är det både oetiskt och onödigt att orsaka hunden obehag.

 

Fungerar ofta dåligt

Att använda obehag av olika slag i sin träning är faktiskt inte heller den lättaste vägen att gå. Det kräver en mycket duktig tränare för att verkligen få till det hela rätt, och är man så duktig behöver man sällan använda bestraffning.

 

Alla djur gör som de gör av en anledning. Hunden kanske skäller för att den är rädd, eller drar i kopplet för att den är stressad. Om vi då försöker bestraffa dessa beteenden är sannolikheten faktiskt ganska hög att det inte fungerar alls, eftersom anledningen till att beteendet finns är så viktig för hunden. Om vi lyckas bestraffa bort det vi inte gillar så är sannolikheten mycket hög att hunden istället gör något annat för att nå samma mål, ofta ett annat "problembeteende".

 

 

Ofta fungerar bestraffning i början, men slutar sedan fungera. Då måste bestraffningarna bli värre och värre.

 

Inlärning försämras

När djur saknar kontroll och är stressade blir deras förmåga att lära sig saker sämre. Dessutom kanske den inte lär sig det du tänkt dig, utan något helt annat. Om du blir arg när hunden skäller på en annan hund kommer den sannolikt inte lära sig att sluta skälla på hundar. Den kommer troligen bara att lära sig att husse/matte blir väldigt läskig när hundar dyker upp.

 

Du kommer tro att det funkar

Trots detta är det väldigt vanligt att den som utövar bestraffning tror att metoden fungerar superbra. Hur kommer det sig? Jo! Vi människor gör precis som alla andra djur det som lönar sig. Ofta lyckas vi med hjälp av chockeffekt stoppa det oönskade beteendet tillfälligt när vi använder obehag. Hunden kanske drar i kopplet, så vi rycker till och då slutar den dra. En liten, liten stund. Det absolut vanligaste är att hunden inom bara några få meter drar i kopplet igen.

 

 

MEN, här lurar vår hjärna oss, för vi tror att vi lyckats. Den där lilla stunden av slakt koppel efter straffet gav oss ett dopaminpåslag. Oavsett om vi så måste dra i hunden om, och om igen som en jojo kommer vi fortsätta om den reagerar en liten stund efteråt. Det här blir en farlig spiral där vi fortsätter med obehag om, och om igen.

 

Blir lätt misshandel

Så är vi framme här. Eftersom vi fortsätter om och om igen utan långsiktig effekt måste vi kalla det här misshandel. Det är obehag som hela tiden läggs på hunden utan nytta. Det är dessutom vanligt att våra bestaraffningar behöver bli allt intensivare för att hunden ska bli "chockad". Så till ingen nytta blir vi allt elakare mot våra fyrbenta vänner, allt som oftast helt utan att tänka på det.

 

Hunden fryser till is

Nej, såklart inte bokstavligen. Men en vanlig effekt av bestraffning är att hunden blir helt passiv, loj och stilla. Det här är en försvarsmekanism som finns hos många arter.

 

 

Rädsla

Hunden kan börja utveckla alla möjliga rädslor eftersom den lever i en miljö där obehag kan dyka upp när som helst. Den person som ska vara hundens bästa vän kan plötsligt bli riktigt obehaglig. Här kan vi råka få en hund som börjar gömma sig och fly från allt möjligt som den tidigare var okej med.

 

Aggression

Om hunden inte kan fly eller gömma sig kan den behöva ta till aggression. Aggressiva beteenden syftar till att få någon annan att backa, försvinna. Det är en försvarsmekanism som grundar sig i en känsla av obehag. Alltså en ganska naturlig följd av obehagliga bestraffningar.

 

Minskar värdet i dina belöningar

Om hundägaren vid sidan av sina bestraffningar skulle vilja träna belöningsbaserat kan hen stöta på problem. När vi bestraffar hunden kommer en del av värdet i obehaget överföras till värdet vi har för hunden. Därför blir också alla trevliga saker man har att komma med mindre värda, för minnet av allt jobbigt ägaren gjort ligger kvar.

 

 

Djurets initiativförmåga minskar

Den bästa av hundar att träna är en glad, kontaktsökande och initiativrik hund. Den hund som vågar prova, vågar försöka den kommer också klara det mesta. Hundar som bestraffas för att de gör fel kommer inte våga prova, med risk för att göra fel. Då blir det säkrare att inte göra något alls.

 

Det är aldrig för sent att skola om sig

Oavsett alla negativa effekter en hund har dragit på sig efter bestraffningar är det aldrig försent att lära om. Kontakta närmaste H-märkta instruktör eller hundpsykolog så hjälper de dig på rätt bana. Att våga göra om och göra rätt är något av det modigaste man kan göra.

 

Nyckelord:

Källförteckning

Beynen, A. C. 1995. Gerbils Prefer Partially Darkened Cages. Animal Welfare. 4, 2: 119-123.
Forkman, B. 1996. The foraging behaviour of Mongolian gerbils: a behavioural need or a need to know? Behaviour. 133: 129–143.
Pettijohn, T.F., Barkes, B.M. 1978. Surface choice and behavior in adult Mongolian gerbils. The Psychological Record. 28: 299–303.
Sherwin, C.M. 1998a. Voluntary wheel running: a review and novel interpretation. Animal Behaviour. 56: 11–27.
Sørensen, D.B., Krohn, T., Hansen, H.N., Ottesen, J.L., Hansen, A.K. 2005. An ethological approach to housing requirements of golden hamsters, Mongolian gerbils and fat sand rats in the laboratory—A review. Applied Animal Behaviour Science. 94: 181-195.
Wiedenmayer, C. 1997a. Causation of the ontogenetic development of stereotypic digging in gerbils. Animal Behaviour. 53: 461–470.
Wiedenmayer, C. 1997b. The early ontogeny of bar-gnawing in laboratory gerbils. Animal Welfare. 6: 273–277.
Ågren, G., Zhou, Q., Zhong, W. 1989a. Ecology and social-behavior of Mongolian gerbils, Meriones unguiculatus, at Xilinhot, Inner-Mongolia, China. Animal Behaviour. 37: 11–27.

Om författaren

Emma Almquist är etolog, vilket betyder att hon har akademisk utbildadning i djurens beteende och orsakerna till det. Efter sin kandidatexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet har hon gått flera masterkurser och privata fortbildningar.

Länkar

Tips på fler artiklar