Inredning för en lycklig gerbil

Gerbilen är ett litet men piggt djur som precis som alla andra arter behöver en god miljö för att må bra.

Text: Emma Almquist. Foto: CC Pixabay

De gerbiler vi håller som husdjur är av arten Meriones unguiculatus. Det är ett socialt djur som lever i grupper med föräldrar och ungar tillsammans. I mitten av hanens revir ligger gruppens håla med flera gångsystem där gerbilerna lever under mark. Gerbilen äter växtmaterial så som örter, blad och rötter och samlar tillsammans med sin sociala grupp på sig föda inför vintern.

 

Mörka gångar och fluffig botten

Gerbiler uppskattar delvis mörklagda burar, så se till att det finns gömställen och skydd från dagsljus. Gerbilerna vill också ha ett riktigt djupt lager strö i botten som de kan gräva långa, mörka gångar i. Det innebär att du behöver ha en bur med ganska högt i tak, så att du kan lägga mycket strö i den samtidigt som gerbilen ska kunna sträcka på sig uppåt. De spenderar mycket tid under mark även i fångenskap och därför är det bra att lägga tunnlar i buren, samt försöka ha ett bottenmaterial som går att bygga gångar av. Gerbiler utvecklar lätt tvångsmässigt (stereotypiskt) grävande, men det kan man avhjälpa om man ger dem tillgång till gömställen med en tunnelliknande ingång. Det verkar som att åsynen av tunnlar minskar behovet att gräva. De vill gärna fylla sina gömställen med bomaterial så man bör förse dem med sådant. Använd ett dammfritt strö och till exempel Care Fresh som bäddmaterial. Undvik hamstervadd då de kan fastna och skada sig i sådant.

 

 

Hjul eller ej - kontroversiellt

I Sverige ger vi som regel inte gerbiler tillgång till springhjul eftersom de dels kan börja springa tvångsmässigt (så de glömmer äta) och för att vi sällan har hjul som är stora nog för att inte böja gerbilens rygg och svans. Om ryggen och svansen böjs i hjulet kan gerbilen få skador på ryggraden på lång sikt. Utomlands används dock hjul och i forskning har man sett att gerbiler arbetar mycket hårt för att få tillgång till ett springhjul. Men, även forskning påpekar risken att gerbilen springer så mycket att det blir skadligt.

 

Förebygg gallergnagande

Vissa gerbiler klättrar upp på och gnager på gallret, just gallergnagandet finns det de som säger är en stereotypi. Beteendet är dock inte så trevligt att titta på och jag tror inte det är bra för deras tänder att gnaga på metallgaller. Beteendet bör kunna minskas om man inreder buren på ett bra sätt. Man kan också undvika beteendet helt genom att inte har galler som gerbilerna kan komma åt. Dock bara för att skydda gerbilerna, inte som en ersättning för en god miljö. Du bör skapa en god miljö till dem med möjlighet att utforska och födosöka.

 

 

Gör livet rikare

För att berika gerbiler kan man ta tillvara på att de har en stark motivation att födosöka och samla in föda. Bra är att ge dem blandat foder i en öppen skål där de får välja att samla på sig bitar de vill ha och att sprida ut lite foder i en ren bur som de kan leta efter, eller så skippar du matskålen helt och sprider ut allt foder. Gerbiler vill gärna arbeta för sin mat. Du kan också ge dina gerbiler papplådor och träinredning att gnaga på, det är något de verkligen tycker om att göra. Hus, tunnlar, grenar, stenar och annat intressant gör också den lille gnagarens liv lättare.

 

Hygien

All inredning i buren är uttagbar och går att tvätta, förutom de leksaker som gerbilerna får förstöra. Man bör av smittskydds- och hälsoskäl tvätta vatten- och matskålar med såpa en gång i veckan och skölja ur dem dagligen. Hela buren bör rengöras en gång i veckan, och oftare om du inte ordnar bra ventilation till gerbilerna. Vi föreslår att ni skapar ett luftflöde i buren genom till exempel gallertak som gerbilerna inte kommer åt.

Källförteckning

Beynen, A. C. 1995. Gerbils Prefer Partially Darkened Cages. Animal Welfare. 4, 2: 119-123.
Forkman, B. 1996. The foraging behaviour of Mongolian gerbils: a behavioural need or a need to know? Behaviour. 133: 129–143.
Pettijohn, T.F., Barkes, B.M. 1978. Surface choice and behavior in adult Mongolian gerbils. The Psychological Record. 28: 299–303.
Sherwin, C.M. 1998a. Voluntary wheel running: a review and novel interpretation. Animal Behaviour. 56: 11–27.
Sørensen, D.B., Krohn, T., Hansen, H.N., Ottesen, J.L., Hansen, A.K. 2005. An ethological approach to housing requirements of golden hamsters, Mongolian gerbils and fat sand rats in the laboratory—A review. Applied Animal Behaviour Science. 94: 181-195.
Wiedenmayer, C. 1997a. Causation of the ontogenetic development of stereotypic digging in gerbils. Animal Behaviour. 53: 461–470.
Wiedenmayer, C. 1997b. The early ontogeny of bar-gnawing in laboratory gerbils. Animal Welfare. 6: 273–277.
Ågren, G., Zhou, Q., Zhong, W. 1989a. Ecology and social-behavior of Mongolian gerbils, Meriones unguiculatus, at Xilinhot, Inner-Mongolia, China. Animal Behaviour. 37: 11–27.

Om författaren

Emma Almquist är etolog, vilket betyder att hon har akademisk utbildadning i djurens beteende och orsakerna till det. Efter sin kandidatexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet har hon gått flera masterkurser och privata fortbildningar.

Länkar

Tips på fler artiklar