Rätt med kattens toalätt

Rumsrenhetsproblem är ett av de vanligaste beteendeproblemen som kattägare upplever och söker hjälp för. Det är inte konstigt att problemet ses som allvarligt; urin och avföring luktar äckligt och är ohygieniskt. Här kommer vi gå igenom hur rumsrenhetsproblem kan förebyggas och åtgärdas.

Text: Emma Almquist. Foto: CC Pixabay

Rumsrenhetsproblem är ett av de vanligaste beteendeproblemen som kattägare upplever och söker hjälp för. Det är inte konstigt att problemet ses som allvarligt; urin och avföring luktar äckligt och är ohygieniskt. Möjliga orsaker bakom problemen kan vara många.

Exempel på orsaker är stress från miljön, stress från andra katter, sjukdom och den individuella kattens preferens för att göra från sig på vissa substrat. Här kommer vi gå igenom hur rumsrenhetsproblem kan förebyggas och åtgärdas. Om ni behöver hjälp med att lösa problemet kan ni boka en tid med ZooGigantens etolog Emma Almquist.

Hälsa

När det kommer till rumsrenhetsproblem är det viktigt att först och främst undersöka alla möjliga anledningar till problemet. Tyvärr finns det en del sjukdomstillstånd som kan orsaka rumsrenhetsproblem och därför bör alla åtgärder mot den här typen av problem börja med en ordentlig hälsokontroll hos veterinären. Berätta om problemen för veterinären så hen kan fokusera hälsokontrollen på rätt sätt.

Kattlådans utformning och innehåll

Det finns många faktorer som rör själva kattlådan som kan påverka om en katt är rumsren eller inte. Inte blir det lättare av att katter är individer som gillar olika saker! Till exempel kan strötypen och typen av låda inverka på om katten sköter toabesöken. Testa dig fram till vad din katt gillar. Om den går utanför lådan kan ett byte av lådmodell eller sand vara en del av lösningen. Ett riktigt bra bottenmaterial som just din katt gillar kommer motivera den att sköta sina toalettbesök mycket bättre.

Kattens bestämda åsikt

Som nämnts tidigare har katter ofta starka åsikter om underlaget i sin toalätt. Vissa gör tyvärr valet att mattor, sängen eller en fåtölj är det perfekta underlaget att kissa på och börjar gå på toa där hela tiden.

Gäller det säng eller annan plats med stark människodoft kan det innebära att katten tolkar det som att platsen är till för att markera på, och blandar sin doft med din. Det är viktigt att poängtera att ett sådant beteende inte handlar om ”dominans” eller att katten ”tar över”, utan helt enkelt ett naturligt markeringsbeteende hos katten. Ibland kan kastrering hjälpa mot sådana behov av att markera, men det är inte garanterat.

Det kan också vara så att katten utvecklat något som kallas för ”substratspreferens”, det vill säga att de tycker att underlaget på just den platsen är det bästa som finns för toalettbesök. Täcken till exempel är mjuka, sköna och lätta att gräva omkring i. Fundera över om du kan byta underlag i din kattlåda till något som mer liknar det katten valt att kissa på?

Flera katter i hushållet

Många tamkatter bor i hushåll som de delar med minst en annan katt. Det är tyvärr lätt hänt att ägare missar viktiga anpassningar som måste göras i hemmet, vilket kan leda till konflikt mellan katterna. En viktig regel när man har flera katter är att ge dem lika många kattlådor som katter + en extra. Då slipper de bråka om lådorna.

Om rumsrenhetsproblemen beror på en allmänt bristande relation mellan katterna kan det hjälpa att ge dem en bättre miljö. Katter behöver tillgång till gömställen, för i sociala grupper spenderar de gärna mycket tid utom synhåll för varandra. Eventuella konflikter kan lugnas ner om katterna alltid kan välja om de ska umgås eller inte.

Markering och oro

En del av katternas revirmarkering görs med urin, men faktiskt även med bajs. Då gräver de inte ner sin avföring utan lämnar den framme för andra katter att lukta på.

Sådan avföring brukar lämnas i revirets utkant, vid dörren eller vid fönster är vanligt. Fundera på om det finns specifika orosmoment som förknippas med världen utanför hemmet som gör det viktigt för katten att markera just där. Kanske bråkar katten med en annan katt när den går ut? Kanske kommer det ibland stökiga hundar och hälsar på? Försök ta bort sådana orosmoment, eller göra dem trevligare för katten. Går det inte är det en mycket god idé att acceptera din katts behov av att markera vid dessa platser. Sätt dit en kattlåda, eller sätt dit ett klösträd och se om det hjälper. Då kan de markera utan att det stör dig. När katter klöser funkar det nämligen också som revirmarkering. Gömställen i närheten av dessa platser kan också lugna katten.

Smittskydd

Katten är den enda huvudvärden för parasiten Toxoplasma gondii och kan sprida den genom sin avföring. För de flesta av oss är det relativt ofarligt att smittas, de flesta märker inte av sjukdomen eller så får de lite feber som går över av sig själv. Om kvinnor smittas av parasiten för första gången när de är gravida kan fostret bli allvarligt skadat. Det är därför av stor vikt för den som är eller planerar att bli gravid att hygienen är god kring kattens toalettrutiner.

Sammanfattningsvis finns det en hel del att testa när man har en katt som inte gör sina behov på önskad plats. Strömaterial, lådmodell, platser, sociala faktorer, trygghet och hälsa är de basala faktorerna att minnas. Behöver ni hjälp med en katt som inte riktigt har vett och etikett med toalettrutinerna? Boka en tid med ZooGigantens etolog Emma Almquist.

Nyckelord:

Källförteckning

Amat, M., Ruiz de la Torre, J., Fatjó, J., Marionetti, V., Manteca, S. (2009). Potential risk factors associated with feline behaviour problems. Applied Animal Behaviour Science 121:134-139.
Barry, K. J., Crowell-Davis, S. L. 1999. Gender differences in the social behaviour of the neutered indoor-only domestic cat. Applied Animal Behaviour Science. 64: 193–211.
Carlstead, K., Brown, J.L., Strawn, W. (1993). Behavioral and physiological correlates of stress in laboratory cats. Applied Animal Behaviour Science. 38: 143-158.
Crowell-Davids, S. L., Curtis, T. M., Knowles, R. M. 2004. Social organization in the cat: a modern understanding. Journal of Feline Medicine and Surgery 6: 19-28.
Elmore, S. A., Jones, J. L., Conrad, P. A., Patton, S., Lindsay, D. S., Dubey, J. P. Toxoplasma gondii: epidemiology, feline clinical aspects, and prevention. Trends in Parasitology. 26: 190-196.
Larsson, S. 2015. Problembeteenden hos katt - ur ett djurägarperspektiv. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 2015:32.
Neilson, J.C. 2004. Feline house soiling: Elimination and marking behaviors. Clinical Techniques in Small Animal Practice. 19, 216–224.
Olm, D. D., Houpt, K. A. 1988. Feline house-soiling problems. Applied Animal Behaviour Science. 20: 335-345.

Om författaren

Emma Almquist är etolog, vilket betyder att hon har akademisk utbildadning i djurens beteende och orsakerna till det. Efter sin kandidatexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet har hon gått flera masterkurser och privata fortbildningar.

Länkar

Tips på fler artiklar