Skötselråd Kanin

Visste du att jag kan bli mellan tio och tolv år gammal? Det finns många olika kaninraser. En del är jättestora och väger nästan tio kilo, andra är jättesmå.

Text: Emma Almquist. Foto: CC Pixabay & Emma Almquist

Art: Europeisk kanin, Oryctolagus cuniculus

Vikt: Beror på ras, mellan 0,7-10 kg

Könsmognad: ca 4-5 månaders ålder

Dräktighet: ca 30 dagar

Livslängd: 10-12 år

 

Första dagarna

När jag precis har kommit hem till dig behöver jag få lite lugn och ro. Om ett tag vill jag gärna kela, men i början är flytten från mina kompisar lite jobbig. Om du vill ge någon annan sorts pellets än den jag ätit som liten vill jag gärna att du låter mig vänja mig långsamt vid den nya sorten. Blanda successivt nytt och gammalt foder under 2 veckor.

 

Hantera mig försiktigt

Det är viktigt att du kommer ihåg att jag är ett flyktdjur som kan bli rädd om du jagar mig eller hanterar mig oförsiktigt. Var snäll mot mig. När du bär mig måste du ge mig stöd under rumpan och aldrig lyfta mig i nackskinnet. Jag blir lätt uttråkad av att bäras omkring och sitta i knäet, hellre vill jag springa runt och ha roligt! Om du hanterar mig varsamt varje dag från start, blir det lättare för mig att bli riktigt tam och sällskapsglad. Erbjud mig gärna små nyttiga godbitar så har vi det extra trevligt ihop. Vägen till hjärtat går genom magen. Kanske kan jag få mina pellets direkt från din hand?

 

 

Vilda släktingar

Det finns vissa saker vi kaniner måste få göra för att må bra. Eftersom vi spenderar största delen av vårt liv på en viss plats, kaninens boplats, så är det viktigt att du som ägare ser till att så att vi mår riktigt, riktigt bra där vi bor! Vad är då viktigt för oss kaniner? Nu måste du veta att vi är lika vår förfader vildkaninen, så att titta på dem kan ge ledtrådar till vad tamkaniner vill få göra. Vildkaninen vill beta, gräva, röra sig, vara med kompisar och kunna gömma sig. Det vill jag också få göra.

 

Kompisar är kul

Jag av naturen väldigt social och vill gärna ha sällskap av en annan kanin. Det är ju tråkigt att vara ensam. Om jag är pojke måste jag kastreras innan jag kan få en kompis och jag kommer sällan bra överens med andra pojkar. Lättast är att ha en hona med en kastrerad hane, eller två honor tillsammans. Honorna blir lugnare att umgås med och snällare mot andra kaniner om de också kastreras. Läs gärna på mer om hur sociala vi kaniner är.

 

 

Mitt Bo

Innan vi går igenom hur man kan göra för att se till att kaniner bor så bra som möjligt så måste vi titta lite på vad lagen säger. Sällskapskaniner omfattas av föreskrift L80 som går att hitta på jordbruksverkets hemsida. Här är några av kraven:

- Utrymme, minst 0,5 kvm om kaninen väger mindre än 2 kilo, 0,7 kvm om kaninen väger mellan 2-3,5 kg och så vidare. Obs! Nya bestämmelser 2019.

- Sitthylla som går att sitta ovanpå och gömma sig under.

- Grovfoder, fri tillgång till hö.

 

 

Vi kaniner är värmekänsliga eftersom vi bara har svettkörtlar på läpparna och inte kan svettas bort värmen. Skugga och annan möjlighet att hålla kroppstemperaturen nere är väldigt viktigt för kaniner under sommaren. Åt andra hållet finns det kaniner som får förfrusna öron och smärta i kroppen eller till och med fryser ihjäl på grund av kylan som vi har i våra nordiska länder på vintern. Man bör alltid se till att kaniner som bor ute på vintern kan värma sig med hjälp av t.ex. halm.Kom också ihåg att ge mig vatten minst 2 gånger per dygn på vintern.

 

 

Vi kaniner är jätteduktiga på att både hoppa och gräva så det är viktigt att säkra boplatser både längst nere och högst upp.

 

Gör boplatsen lite roligare

Utöver dessa måsten, vad kan ni mig för att jag ska må så bra som möjligt? Vi ska spendera hälften av vår tid ätandes, så ge oss fri tillgång till hö. Mums! Pinnar och bladgrönt som sprids ut kan också vara bra aktivering. Jag gräver gärna hål utomhus, eller så kan du ge mig en låda med t.ex. halm att gräva i. Sen behöver jag också gömställen, gärna både tunnlar och hus. Snälla, ge mig så mycket utrymme som möjligt så jag kan skutta och leka så som kaniner ska. Jag har hört att det är vanligt att kaniner får gå lösa inomhus eller bo i stora hägn! Det låter härligt!

 

 

Mat

Det jag ska äta mest av är hö, hela 80% av min diet ska vara just det. En matsked pellets per kilo jag väger kan vara bra, och lite färskt bladgrönt varje dag är gott. Se till så att alla pelletsbitarna ser likadana ut, annars väljer jag ut de godaste och onyttigaste. Ge alltså inte ”gnagarbladning” som mat.

 

 

Små bitar mumsig frukt ibland går också bra som godis, men då min mage är lite känslig så måste du hjälpa mig att inte äta för mycket. Hö är livsviktigt för mig eftersom det slipar ner mina tänder som växer hela tiden. Lite pinnar från till exempel fruktträd hjälper också till.

 

Städning

Minst en gång i veckan behöver du hjälpa oss att städa vårt hem. Kaniner blir lätt rumsrena, speciellt om du städar vår toahörna lite oftare. Ha ett tjockt lager spån eller liknande som vi kan gräva i. Diska skålar och vattenflaskor. Ibland bör du skuradär vi kissar mest.

 

 

Bad & klor

Korthåriga kaniner sköter sin päls själv, medan långhåriga kaniner behöver borstas regelbundet. Rexkaniner behöver mjukt underlag och kontroll av tassarna så där inte blir några sår. Klorna ska klippas ungefär en gång i månaden, akta pulpan inne i klon - den innehåller blod och det gör ont om du klipper i den.

Källförteckning

Chu, L. R., Garner, J. P., Mench, J. A. 2004. A behavioral comparison of New Zealand White rabbits (Oryctolagus cuniculus) housed individually or in pairs in conventional laboratory cages. Applied Animal Behaviour Science. 85: 121-139.
Cowan, D. P. 1987. Aspects of the sociual organisation of the European Wild Rabbit (Oryctolagus Cuniculs). Ethology. 75: 197-210.
Hansen, L. T., Berthelsen, H. 2000. The effect of environmental enrichment on the behaviour of caged rabbits (Oryctolagus cuniculus). Applied Animal Behaviour Science. 68: 163-178.
Harris, L. D., Custer, L. B., Soranaka, E. T., Burge, J. R., Ruble, G. R. 2001. Evaluation of objects and food for environmental enrichment of NZW rabbits. Contemporary Topics In Laboratory Animal Science. 40: 27-30.
Irlbeck, N. A. 2001. How to feed the rabbit (Oryctolagus cuniculus) gastrointestinal tract. Journal of Animal Science. 79: 343–346.
Lidfors, L. 1997. Behavioural effects of environmental enrichment for individually caged rabbits. Applied animal bheaviour science. 52: 157-169.

Om författaren

Emma Almquist är etolog, vilket betyder att hon har akademisk utbildadning i djurens beteende och orsakerna till det. Efter sin kandidatexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet har hon gått flera masterkurser och privata fortbildningar.

Länkar

Tips på fler artiklar